Hundertwasserhaus, Wien
ARKITEKT: Peter Pelikan och Josef Krawina, samt konstnären Friedensreich Hundertwasser
BYGGNADSÅR: 1983 till 1985
PLATS: Wien, Österrike
VISSTE DU ATT:
- Det sagolika Hundertwasserhaus rymmer hela 52 lägenheter, 4 kontor, 16 privata terrasser, 3 kommunala terrasser, 2 lekplatser, 1 vinterträdgård samt cirka 250 träd och buskar.
- När konstnären studerade vid Wiens konstakademi år 1948 bestämde han sig för att ändra sitt efternamn, som då var Stowasser, till Hundertwasser. ”Sto” betyder ”hundra” på tjeckiska, och han ville att den ursprungliga innebörden i namnet skulle bli mer tydlig. Han bytte också förnamn från Friedrich till Friedensreich, vilket betyder ungefär ”fredsrike” eller ”fridfull”.
- I arbetet med huset ansågs raka linjer vara synonymt med ”djävulens verktyg”. Konstnären själv lär ha sagt att ”den raka linjen är ogudaktig och omoralisk”. Oregelbundna former, starka färger, spirande grönska och mängder av symboler (ofta spiraler) fick istället ta desto mer plats i det färdiga resultatet.
- Mittemot detta attraktiva turistmål ligger en mindre galleria som har konstruerats i samma eklektiska stil, och som står öppen för allmänheten att besöka. Missa inte det vid ditt besök till Hundertwasserhaus!
Trodde du att allmänna bostadshus måste vara intetsägande, neutrala och ha trista fasader? Då har du antagligen inte varit och tittat på Hundertwasserhaus i centrala Wien. I hörnet av Kegelgasse 34-38 och Löwengasse 41-43 ligger detta kommunala bostadshus, som är ganska unik i sin genre. Huset har målats med en mängd olika starka färger: allt från blått och grönt till rött och gult finns med. Vad som gör formspråket extra speciellt är byggnadens oregelbundenhet. Golvet har avsiktligt gjorts ojämnt och lätt böljande, och fasaderna har en struktur som är snarare brokig än tillrättalagd.
Friedensreich Hundertwasser hette den österrikiska konstnär som, i sällskap av arkitekterna Peter Pelikan och Joseph Krawina, lade grunden till idén om Hundertwasserhaus. Konstnären hade alltsedan 1950-talet blivit mer och mer intresserad av arkitektur, och kom år 1958 ut med ett berömt manifest i ämnet (”Mögelmanifestet”). Han kritiserade den rådande arkitekturens brist på konstnärlighet och nyskapande, och talade istället varmt om ett mer färgstarkt och fritt formspråk. Dessa preferenser märks idag inte bara på husens alla olika färger, utan också på de mängder av grönska som växer ut genom både fönster och tak. Detta i sig är relativt unikt för modern stadsmiljö idag, och var det definitivt då på 1980-talet när Hundertwasserhaus skapades.
Något som är värt att notera om det vackra Hundertwasserhaus är att konstnären med samma namn inte ville ha något betalt för sin design – han hävdade att det faktum att han kunde förhindra att något fult skulle växa upp där istället gjorde mödan värd. Huset är idag en stor del av Österrikes kulturella arv, och är ett populärt besöksmål bland Wiens alla turister. Den färgglada synen andas dessutom arkitektonisk historia: inte minst den berömda fönsterrätten förknippas starkt med Hundertwasserhaus. Med fönsterrätten menas den rättighet som skulle innebära att varje boende skulle kunna luta sig ut genom fönstret och, så långt armen räckte, vara fri att måla om utsidan av sin lägenhet. Detta är en rättighet som av allt att döma inte har utnyttjats ännu, men utgör ändå en charmig kuriosa som säger ganska mycket om konstnärens grundläggande filosofi.
Foto: Wikipedia Commons. Public domain.