Operahuset, Sydney
ARKITEKT: Jörn Utzon
BYGGNADSÅR: 1959 till 1973
STORLEK: som mest 183 m långt och 120 m brett
PLATS: Sydney, Australien
VISSTE DU ATT:
- Operahuset i Sydney är täckt av inte mindre än 1 056 vita, glaserade kakelplattor. Dessa är tillverkade i området kring skånska Ekeby, av det företag som idag kallas för Höganäs AB.
- Sitt namn till trots är Operahuset inte bara ett hus, utan består av flera konstnärliga enheter. Tillsammans utgör de ett av världens mest aktiva konstnärliga centra, och har varje år fler än 1 500 uppträdanden av olika slag. Dessa lockar totalt runt 1,2 miljoner besökare.
- Byggarbetet av Operahuset i Sydney skedde i tre faser. Man började med podiet, tog sig sedan an taket med de karakteristiska vita ”skalen”, och avslutade till sist med de storslagna interiörerna.
- Det blev Australiens drottning Elizabeth II som officiellt fick inviga det färdiga Operahuset, den 20 oktober år 1973. Arkitekten Utzon var inte inbjuden till ceremonin, och hans namn nämndes inte heller i talet. Invigningen skedde till tonerna av Beethovens nionde symfoni, och med en inramning av dramatiska fyrverkerier.
- Vid sommar-OS år 2000 ägde tävlingens triathlon-event rum vid operan. Man hade en 1,5 km lång simbassäng där idrottarna utförde den simmande delen av triathlon-loppet; springa och cykla fick de göra i den närliggande Kungliga Botaniska Trädgården.
Opera är en konstform som i sig andas lyx och glamour, inte minst när den avnjuts i en så storslagen byggnad som Operahuset i Sydney. Detta arkitektoniska mästerverk är nästintill synonymt med Sydneys profil och skyline; dess taggiga och buktande former är helt unika i sitt slag och liknar ingen annan opera. Grunden till detta vackra hus lades år 1955, då en tävling utlystes där man sökte en vinnande design på den blivande operabyggnaden. Den danske arkitekten Jörn Utzons idé fick till en början nobben av tävlingens domare, då man ansåg att det helt enkelt skulle vara tekniskt omöjligt att bygga ett sådant hus. Eero Saarinen, en av de arkitekter som ingick i juryn, lyckades som tur var övertyga de andra om att det faktiskt skulle gå att lösa. På detta vis blev Utzons förslag till sist det vinnande.
År 1959 påbörjade man själva byggarbetet, men det skulle inte visa sig gå helt utan problem. Med hjälp av ett antal ingenjörers kloka råd kom man fram till att genom att ställa de runda huskropparna på ursnitt ur en sfär så skulle man kunna lyckas med projektet. Först år 1973 stod Operahuset i Sydney färdigt, efter att ha genomlidit ett antal motgångar av olika slag. Man hade egentligen planerat att det skulle vara färdigt tio år tidigare, och inte nog med det: budgeten var ursprungligen satt till 7 miljoner australiska dollar, men huset skulle komma att kosta totalt 102 miljoner.
Att resa till Sydney innebär ett nästintill obligatoriskt besök på Operahuset, och allra roligast blir det förstås om man kombinerar det med en av de aktuella konserter eller föreställningar som hålls där. Vill man nöja sig med ett besök för att beundra den unika arkitekturen så går det dock lika bra – det finns en guidad rundtur där man både lär sig allt om husets historia samt förstås får se de olika lokalerna. Det finns också så kallade Backstage Tours där man i små grupper får komma bakom kulisserna på operan, och riktigt sola sig i det världskända Operahusets glans.